Mysig onsdagmorgon och senaste pysslet

Imorse såg det ut såhär hemma hos oss. Maken åkte iväg norrut redan kring fem, men jag och barnen sov vidare till sex. Sedan låg vi kvar i sängen och kramades en stund. Det mysigaste som finns är morgonvarma barn.

Nu är storebror på förskolan och lillebror sover gott i vagnen utanför fönstret. Jag dricker te och tar det väldigt lugnt. Funderar på att baka ett gott bröd till kvällens middag. Kanske städa lite. Är sugen på att fixa och pyssla här hemma mest hela tiden. Är nog något som årstiden för med sig.



Torkade äppelskivor med kanel och farinsocker i ugnen i lördags. Lite begärliga men mest fina att titta på.

Och gjorde en dekoration till entrén

 

Hemskheter

Så klickar jag runt på olika bloggar. Lite inredning. Familjeliv. Vardag. Sköna helger. Men sen. En cancersjuk mamma. Som somnat in. Lämnat man och barn. Lämnat livet. En fruktansvärd verklighet för någon. Och jag tänker att jag aldrig mer ska klaga. Aldrig mer gnälla över världsliga ting. Aldrig mer vara annat än tacksam. För allt jag har. För att jag är frisk. För min familj och deras hälsa.

Jag lovar mig själv att jag ska komma ihåg detta. Även imorgon.

Jag lovar också att jag ska beställa ett sånt här armand http://babybambola.blogspot.se/2012/08/lilla-sophie-armband.html

En fredag

Idag säger vi hurra både för att det är fredag och för att älskade maken fyller år. Vi ska fira med god middag och mys när han slutat jobbet och på söndag kör vi kalas för familjen.

Igår kväll körde jag mitt andra pass som instruktör och det kändes toppenbra. Fick fin återkoppling efter passet och kunde ta åt mig av orden. Känns skönt att vara igång och jag är så stolt över mig själv. Efter passet kom jag hem till två trötta söner som mötte mig i dörren. Det känns fint i hjärtat att komma hem till ett varmt hus och min underbara familj. Jag tänker på de som idag tar ett sista farväl av en älskad familjemedlem. En pappa. En make. En vän. Så sorgligt och så orättvist. Det ger mig en påminnelse om hur skört livet är. Och om hur viktigt det är att ta vara på dagarna och värna om varandra. Ledordet är kärlek.

Mitt i livet

Fick hämta hem den här lilla spjuvern från förskolan i förmiddags. Han hade jätteont i magen stackaren men efter lite vila i soffan och potatis med köttbullar verkar det onda vara puts väck. Nu leker han superhjälte på köksbordet. Ett bra tecken tänker jag.

Torsdag redan och veckorna springer iväg. När maken kommer från jobet åker vi och veckohandlar och sedan är det dags för mig att hålla mitt andra Just Dance pass. I helgen har vi kalas för pappan i huset som fyller hela 31 år imorgon. Förutom det är helgen vigd åt hemmapyssel. Ska vintra lite på gården och göra något snyggt med mossa och rönnbär att ställa på trappan där den nu vissnade sommarblomman står. Sommaren är verkligen slut nu. Hösten är här och det känns bra. Hög, klar luft. Vackra färger. Rosiga kinder. Detta är en skön tid.

Skrattrynkor vittnar om ett rikt liv. För inte är det väl något annat jag anar kring ögonen? ;)

Och precis just nu. I detta ögonblick. När barnen leker. Storebror roar lillebror. Jag dricker gott te. Fin musik i bakgrunden. Tända ljus på bordet. Helgen som snart är här. Då känns mitt liv så där idylliskt. Så perfekt. Och jag vet att det kommer andra stunder. Och det är lite det som är tjusningen. Med livet. Att det kan vara så sjukt jävla fint. Och så smärtsamt jobbigt. Och jag är så glad över att jag får vara med. På resan. På det här som kallas livet.

Om att trivas

En tekopp i höstsolen

Precis innan första passet som instruktör.

Mina hjärtan

Nu har vi snart bott i vårt hus i två månader och jag kan utan tvekan säga att vi trivs. Stora som små. Olle har kompisar runt knuten. Svante har bra med utrymme att röra sig. Vi har en superfin gård med allt jag önskat. Huset känns hemma och har gjort det sedan första stund. Jag älskar att bara gå omkring hemma och mysa. Jag är så lycklig över att det här huset blev vårat.

Idag är Olle på förskolan och har Mulleutflykt. Han var så ivrig på morgonen att jag tillslut nästan fick bli irriterad på tjatet om när vi skulle gå. Lilla älskade unge som igår äntligen fick börja sin egen "träning" på Knatteskutt. Tror att det blir bra för Olle. Lära sig lyssna och vara uppmärksam. Samspel i grupp och ta instruktioner. Han var väldigt nöjd igåt och pratade om Knatteskutt vid läggningen. Imorse var första frågan som kom när det var måndag igen så jag tror att detta blir en höjdare.

I övrigt så flyter livet på fint just nu. Jag har börjat jobba som instruktör vid ett träningscenter i stan. Förra veckan höll jag mitt första danspass och jag är så glad över den här möjligheten. Jag får en stund för mig själv och barnen och pappan får en egen stund tillsammans. Värdefullt för oss alla.

Ett år som fru Stenberg

Världens bästa

Fru Stenberg



Så var det ett år sedan jag sa ja till att bli fru Stenberg. Ett år sedan vi stod där i kyrkporten. Hand i hand. Pirriga och lyckliga. Vi två. Tillsammans. En fin stund i kyrkan följd av en underbar kväll. En av de bästa i mitt liv. Första året som gifta har varit händelserikt. Vi har fått ännu en medlem i familjen. Älskade lilla Svante som redan på bröllopsdagen huserade i min mage kom till oss i februari. Min make har bytt arbete och jag är så stolt över honom. Vi har hittat det hus vi drömt om och nu har lyckan att få bo i. Nu börjar vårt andra år som gifta och jag ser fram emot det och många fler.

Just nu sitter vi i soffan och jag hinkar te och smaskar leverpastejsmörgås och äpplen. Var så sugen på en löprunda eller åtminstone en promenad ikväll men förkylningen jag har i kroppen satte stopp för de planerna. Har ont i halsen och hostar. Hoppas på att vila och c-vitaminer gör mig pigg och fräsch till på torsdag. Då går nämligen mitt allra första danspass som instruktör av stapeln. Känns hur roligt som helst!

Idag har vi haft en fin dag jag och pojkarna. Har varit fullt ös från tidig morgon och jag har känt mig lite trött. Men vi har haft det bra ändå, med  besök, lekparkshäng och eftermiddagen på Öppna förskolan. Till råga på allt har Olle lärt sig cykla utan stödhjul idag och det är stort. Och han är stolt. Mamman och pappan också. Såklart.

Imorgon väntar förskola och utflykt för Olle. Sedan ska han åter igen bli uppvaktad. Av min moster och morföräldrar. Blir mysigt.

Lördag utan planer

Lördagsfrukost och morgontidning

Fredagsgotta

Äldsta och yngsta älsklingarna

Lördag och för första gången på länge en planlös dag. Eller, vi ska inhandla en födelsedagspresent och en ny dammsugare. I övrigt tror jag att vi mest blir hemma. Kanske tjuvstarta firandet av bröllopsdagen lite. Den verkliga årsdagen infaller på måndag och visst känns det lite roligare att fira en lördag. Har i allafall hunnit byta i husdjurens bur och plocka i ordning ofantliga mängder tvätt. Hjälp vad maskinerna går varma här hemma. Är väl så med två små.

Nu inväntar jag maken och äldsta sonen som är iväg på en förmiddagstur med båten. Blir pizzarester från igår och sedan iväg för presenthandling. Ikväll grillar vi och fortsätter njuta helgen. Vi är alla lite krassliga med halsont och förkylningar så det blir en lugn och skön fortsätttning på helgen.