Gott nytt år

Det nya året kommer att firas in hemma med finaste familjen, god mat och en massa kramar. Det blir nog den minst glammiga nyårsaftonen i mitt liv och det känns underbart. Jag skulle inte vilja göra något annat. Faktiskt.

Året som gått, 2008, har varit ett bra år. Under första halvan av året var jag fortfarande mammaledig med underbara älskade Olle. Tiden gick fort, i vanligt ordning numer och sommaren kom med allra ljuvligaste tillsammansledigheten. Vi njöt tillsammans varje dag och jag lyckades tillslut landa i vetskapen om att Olle blev äldre och att det var dags för mig att börja plugga igen.

Hösten knackade på väldigt fort och studierna återupptogs. Jag kände mig väldigt ringrostig och det är först nu jag har kommit ikapp känns det som, eller jag ska nog inte ropa hej förrän jag är över bron, två monsteruppgifter återstår fortfarande...

Under hösten kombinerade jag mammaledighet och heltidsstudier och det har gått riktigt bra. Visst har jag kännt mig trött och less och trött igen, men i slutändan har det varit värt det.

Årets på många sätt vackraste högtid, julen kom lika fort som den tog slut. Men underbar var den, precis som vanligt. Den stora skilladen denna jul i jämförelse med tidigare jular var att saknade farfar finaste syster inte var med. Syster spenderar en härlig och (för) lång semester i Thailand och jag saknar henne otroligt mycket!

Nu står vi här igen då, på årets sista dag och ett nytt år som startar imorgon. År 2009 kommer bli ett spännande år. Ollehjärtat börjar dagis och det är blandade känslor kring det, minst sagt. men i slutändan kommer det nog att bli bra. Till sommaren satsar jag på mammaledighet med Olle och som det ser ut nu kommer jag fortsätta plugga till hösten. Som sagt 2009 blir ett bra år. Det kan inte bli annat med mina älskade vid min sida.

Tack 2008 för allt. Välkommen 2009!

Sjukstuga

Här hemma kurerar vi oss just nu från en envis magsjuka. Först åkte Ollehjärtat dit, sedan Ante och sist jag. För mig och Ante blev det rätt kortvarigt men för Olle har det hållit i sig från fredag strax efter lunch till idag. Älskade lilla hjärtat är alldeles slutkörd. Hoppashoppashoppas att det är över nu ch att han får sova gott hela natten!

Förresten saknas Ollemostern sjukt mycket här hemma. Känns som att hon varit borta ett år, minst. Hoppas (för vår skull) att tiden springer fram till den elfte januari!

Åter igen

God jul från oss!

Lördagkvällen i bilder 1

Vad tycker ni förresten om mitt och Antes försök till ett Dirty Dancing lyft? ;)

Lördagkvällen i bilder 2

Lilla tomtenissen är sjuk

Det är en 40 graders febrig och mammakramig kille vi har här hemma idag. Stackars liten. Han är dock förvånansvärt pigg för att inte vara frisk. Lite bus och massa mys har vi hunnit med under förmiddagen. Lunchen bojkottade han dock, men en flaska välling slank ner :)

Ante jobbar till 18 så jag tänkte att detta skulle bli en lång dag. Framför allt med tanke på att vi inte kan vara ute. Vädret är ju inte så lockande hur som helst, men en liten stund brukar vi alltid gå ut, oavsett väder. Tror ni att rastlösa mamman, och säkert, trots feber, den rastlösa pojken blev glada när K och E bestämde sig för att hälsa på. I eftermiddag får vi alltså finfint besök. Härligt!

Nu håller vi alla tummar och tår för att Ollehjärtat ska ha blivit frisk till helgen. Jag ser verkligen fram emot fest och utgång med fina vänner på lördag. Det ska bli otroligt kul!

Mera jul

Lycklig i hjärtat

Igår på kvällen sa Ante helt plötligt "För någon dag sedan kom jag på mig själv med att verkligen se fram emot att få barn igen". Det var en underbar melodi för mina öron. Jag vet om att han vill ha fler barn. Men de där orden lade sig ändå som bomull inuti mig. Jag är så lycklig som har en man att dela mina drömmar om framtiden med.

Men, vi tar verkligen ingenting för givet, varken jag eller Ante. Vi kan bara hoppas och önska att vi ska ha turen att i framtiden få ett till underbart barn. Visst har vi lite planer om när och så, men det behåller vi för oss själva än så länge. Dessutom tror jag inte att det till fullo går att planera graviditeter och barn. Alla som har barn vet att alla de planer och tankar man hade om livet som förälder inte alls blev sanna. Livet går inte att förutse, det blir som det är tänkt, så är det bara. Däremot kan man ha förhoppningar och tankar om hur framtiden kan tänkas te sig. Och det har vi. Jag och min älskade.

Jag behöver er hjälp!

Kära bloggläsare! Är det någon av er som har eller känner någon som har boken "Bilder av självet" av Thomas Johansson och kan tänka er att låna ut den? Jag är i stort, akut behov av den boken just nu. Och jag skulle bli ytterst tacksam samt skänka en liten men kärleksfull present som tack för den enorma hjälpen. Snälla snälla!

En julhälsning till er alla

GOD JUL önskar den sötaste nissen i stan!

Gratis är gott?

Men se där! Precis när äntligen har kommit på något att ge till min kära syster i julklapp upptäcker jag att man kan få precis samma grej gratis! Genom att skriva ett blogginlägg om färgade linser får jag alltså hem systers julklapp utan att betala ett öre. Snål eller smart? Jag ska iaf inte berätta för henne att julklappen är en gratispryl. Hoppas inte att hon inte läser här bara...men hon är ingen bloggare så jag är inte särskilt orolig.

Så, GOD JUL syster, här får du bruna linser från http://www.fargadelinser.se till dina vackra blåa ögon!

Redan tionde december. Vart tar tiden vägen?

Tionde december idag alltså. Hittils har det varit en mycket fin dag. Morgonen började ovanligt sent. Inte förrän halv sju slog Ollehjärtat upp sina vackra blå ögon. Efter frukost och hejdåvink till pappan klädde vi oss supervarmt och knallade iväg till U & H för morgonthé och lek. Innan vi gick hem fick Olle sig ett bad tillsammans med H och en massa plastankor. Efter lunchen somnade stjärnan och sover fortfarande...

Eftermiddagen skulle egentligen spenderas med H & O, men då har stackars lilla O fått magsjuka, så vi måste tyvärr skjuta på dagens träff. Istället leker vi hemma jag och Olle. Eller så hälsar vi på min mormor och morfar en sväng. Vi får se.

Ikväll blir det plugg för min del. Men naurligtvis pausar jag mellan 21-22. Då är det Greys som gäller. Såklart!

Jippi!

För första gången denna höst känns det som att jag läser något meninsfullt i skolan. Det är värt att fira. Pepparkakscheesecake och Chai thé när fina vänner kommer. Underbart!

Min nya drog

Indian Chai. Doftar jul. Smakar jul.

Vackra ord

Fick ett mail från Libero nyss. Orden "aldrig blir julen så fin och rolig som när man firar den med sina barn" gav mig rysningar och tårar i ögonen. Shit alltså. Vi har ett barn. En underbar liten snusmumrik som sover godisgott i rummet bredvid. Vi har fått den underbaraste gåvan av alla. Ett barn att älska. Ett barn att fira jul med. En liten stjärna. Ollehjärtat.

Nu tåras ögonen igen. Min skatt.

Ändrade planer

Igår skulle vi egentligen på fest jag och Ante. Men en av oss var "lite" bakis, så vi behöll Ollehjärtat hemma och bytte ut partystassen och vinglaset mot filmen Björn Gustafssons - ett livsverk och mysbyxor. Inte helt fel, även om det hade varit skoj att gå på fest. Men vi ska ta igen denna uteblivna partykväll nästnästa helg, då blir det en "lilla nyårsafton". Hört talas om någon sådan? Inte jag heller. Men det blir nog toppenbra ändå. Jag längtar :)

Bilder från tjejfesten :)

Sanningens arga ord

Den senaste tiden har jag fått höra många kommentarer om hur Olle är. Jag har inte sagt något. Absolut inte hållit med, men heller inte orkat diskutera. Men nu jävlar är jag less! Vad är det för fel på folk egentligen? Varför måste det kommenteras på ett negativt sätt bara för att en människa är mer aktiv än stillasittande? Uttalanden som "Han är nu energisk", "Men gud vilken energi han har, är han aldrig stilla?", "Nog har du det du gör", "Visst var det skönt medan han sov i vagnen hela dagarna", "Oj oj, du gör det nu bra!" och liknande skit har haglat över oss. Eller kanske inte haglat, men duggat iaf. Och duggen är inte mysig och lättsam utan irriterande och ihållande. Olle är perfekt, precis som han är. Han är nyfiken, livsglad, otroligt socialt begåvad (redan!), trygg, ivrig och alldeles alldeles underbar. Jag kan med hundra procents sanning säga att jag aldrig uppfattat Olle som jobbig. Det har varit jobbigt vissa stunder, som när han har varit ledsen och vi inte vetat vad vi ska göra, men han har aldrig varit jobbig. Jag älskar honom för precis den han är och jag skulle inte vilja förändra en millimeter eller gram på honom. Och att andra människor redan ska bedöma honom och hans personlighet gör mig redigt förbannad. Nu får det vara nog. Nu får folk passa sig. Nästa människa vars kommentar som har det minsta negativitet över sig kommer få en ordentlig utskällning. Tyvärr. Egentligen är de inte värt det. Egentligen borde jag inte säga ett ord utan gå därifrån med min skatt och istället omvandla all arg-energi till ännu mera kärlek att ösa över vårt allt. Men jag kan inte hålla tyst längre för någon måste sätta stopp för detta. Jag kanske inte kan förändra mentaliteter, men jag kan stå upp för min son och för alla andra barn som inte uppskattar tv, dator och stilla lek i samma utsträckning som många andra. Jag säger inte att något är rätt eller fel. Eller, jo det gör jag visst förresten. Jag tycker att det är felfelfel att negativt kommentera en ettårings aktivitetsnivå. Jag tycker att det är fel att sätta sitt barn framför tvn för att det är det enklaste(?) alternativet. Jag tycker att det är fel att inte leka med sitt barn. För mig och min familj är det rätt att leka, inne och ute. Varje dag. Jag är en aktiv förälder. Klart som korvspad att Olle blir ett aktivt barn!

Vi skaffade inte barn för att ha en accessoar till vårt hem. Vi skaffade barn för att tillsammans hitta den största och finaste biten till vårt livspussel. Vissa bitar kommer att försvinna och några bytas ut, men den största och finaste biten finns alltid kvar. Den eviga, kravlösa, ärligaste kärleken av alla. Kärleken till Ollehjärtat.

Dagens planer

Idag ska vi på 1-års kalas jag och Olle. Ikväll ska jag jobba, och det känns riktigt kul. Vi ska göra Leilas julgodis. Syster hade gjort det till tjejfesten och ljuvligare godis är svårt att hitta. Hon tog med en påse hit i söndags också, men de tog slut alldeles för fort. Så, ikväll slår vi till på stort och gör jättemånga. Helst så många att jag kan äta några varje dag fram till julafton. Eller åtminstone så många att de räcker till helgen ;) Ett är då säkert, och det är att lite gotta ska slippa kylan i frysen och istället få mysa i min mage medan jag kollar in de desperata hemmafruarna ikväll.

Nu: lunch och sedan kalas. Härligt!

Bättre

Jag är mycket piggare och gladare nu. Jag har pratat mycket de senaste dagarna. Pratat och vilat. Inte sovit. Men vilat i livet. Pausat. Umgåtts med alla mina fina. Ätit god mat. Myst hemma. Tjejfestat. Adventsfikat. Kramats. Och njutit av att vara jaget i ett vi.

Just nu känns livet bara bra. Jag älskar och älskas och det är viktigare än något annat.

Ikväll ser jag julkonsert, dricker chokladthé och löser korsord, det är som balsam för själen.