Sanningens arga ord

Den senaste tiden har jag fått höra många kommentarer om hur Olle är. Jag har inte sagt något. Absolut inte hållit med, men heller inte orkat diskutera. Men nu jävlar är jag less! Vad är det för fel på folk egentligen? Varför måste det kommenteras på ett negativt sätt bara för att en människa är mer aktiv än stillasittande? Uttalanden som "Han är nu energisk", "Men gud vilken energi han har, är han aldrig stilla?", "Nog har du det du gör", "Visst var det skönt medan han sov i vagnen hela dagarna", "Oj oj, du gör det nu bra!" och liknande skit har haglat över oss. Eller kanske inte haglat, men duggat iaf. Och duggen är inte mysig och lättsam utan irriterande och ihållande. Olle är perfekt, precis som han är. Han är nyfiken, livsglad, otroligt socialt begåvad (redan!), trygg, ivrig och alldeles alldeles underbar. Jag kan med hundra procents sanning säga att jag aldrig uppfattat Olle som jobbig. Det har varit jobbigt vissa stunder, som när han har varit ledsen och vi inte vetat vad vi ska göra, men han har aldrig varit jobbig. Jag älskar honom för precis den han är och jag skulle inte vilja förändra en millimeter eller gram på honom. Och att andra människor redan ska bedöma honom och hans personlighet gör mig redigt förbannad. Nu får det vara nog. Nu får folk passa sig. Nästa människa vars kommentar som har det minsta negativitet över sig kommer få en ordentlig utskällning. Tyvärr. Egentligen är de inte värt det. Egentligen borde jag inte säga ett ord utan gå därifrån med min skatt och istället omvandla all arg-energi till ännu mera kärlek att ösa över vårt allt. Men jag kan inte hålla tyst längre för någon måste sätta stopp för detta. Jag kanske inte kan förändra mentaliteter, men jag kan stå upp för min son och för alla andra barn som inte uppskattar tv, dator och stilla lek i samma utsträckning som många andra. Jag säger inte att något är rätt eller fel. Eller, jo det gör jag visst förresten. Jag tycker att det är felfelfel att negativt kommentera en ettårings aktivitetsnivå. Jag tycker att det är fel att sätta sitt barn framför tvn för att det är det enklaste(?) alternativet. Jag tycker att det är fel att inte leka med sitt barn. För mig och min familj är det rätt att leka, inne och ute. Varje dag. Jag är en aktiv förälder. Klart som korvspad att Olle blir ett aktivt barn!

Vi skaffade inte barn för att ha en accessoar till vårt hem. Vi skaffade barn för att tillsammans hitta den största och finaste biten till vårt livspussel. Vissa bitar kommer att försvinna och några bytas ut, men den största och finaste biten finns alltid kvar. Den eviga, kravlösa, ärligaste kärleken av alla. Kärleken till Ollehjärtat.