Snart ett år sedan...

Bildspelet har min fantastiska syster gjort

Lycksele och dags för packning

Mamman på väg till Lycksele

Laddad storebror

Trött bebis

Gulligaste trollungen jag vet

Så var vi hemkomna från en två dagar lång vistelse i Lycksele. En massa lek och bus, restaurang, mata ankor, stugmys, djurpark, tivoli och loppis har vi hunnit med. Tiden har gått fort och om vi åker dit igen nästa år ska vi stanna någon natt längre. Svårt att hinna med allt på så få dagar. Men vi är jättenöjda. Bilturen till och från Lycksele har flutit på smärtfritt med nöjda barn. Nu sitter jag och maken och slötittar på tv. Jag har hunnit med ett träningspass och har precis kvällsfikat goda smörgåsar med kalkon och keso. Jag känner mig glad och tillfreds. Imorgon börjar stora packarfesten för er som vill delta ;) Det kan ordnas med korv och bröd, saft, kaffe, te, fika och framför allt trevligt sällskap. Kan hända att den som dyker upp får låna en spyless och leksugen fyraåring ;) Ska också hinna med ett födelsedagsfirande för en kär vän imorgon. Jag och barnen drar dit efter lunch och lämnar maken med en handlingslista.

Semestervittring

Så närmar sig den efterlängtade semestern. Vi börjar med en lugn helg. Lite packning och massa mys. I början av nästa vecka åker vi och besöker djuprparken och matar ankor i Lycksele. När vi kommer hem fortsätter vi packa men håller tummarna för att lite sol och värme så vi kan flyttpausa på någon strand då och då.

Ikväll har vi ätit middag och umgåtts med makens fina bror och familj. En härlig kväll med fina människor. Tidigare idag besökte vi medeltidsveckan i grannstaden. Olle var mycket imponerad av gycklaruppvisningen och har nog jonglering med knivar och eld som en tänkbar framtida sysselsättning.

Imorgon börjar vi dagen med mysfrukost och sedan får vi se vad som händer. Väderprognoserna säger regn mest hela dagen så kanske startar vi med packningen redan då...

Snart snart sitter vi på vår altan och dricker kvällste. Jag kan inte vänta!

Mamman som myser i varm kofta. I juli.

Kvällsfika och tända ljus. Känns som en kväll i oktober.

Sol, Varmt, Härligt!

Njuter av en kopp chokladte bredvid min sol- och badtrötta pojke. Vi har spenderat dagen på utomhuspoolen nedanför där vi bor. Världens bästa sällskap, underbar värme och toklycklig son.

Gullunge i poolen

Efter en god grillmiddag har vi nu alltså sjunkit ner i soffan med kaffe och te. Barnen är trötta och vill nog snart sova. Kvällen spenderar jag och maken framför en film. Jag har en banankaka i ugnen som blir gott till ännu en tekopp. Imorgon lovas det regn men vi hoppas såklart på sol ändå. Hur som helst är vi lediga tillsammans och då blir dagen fin oavsett väder.

Jubel

Så sprang jag dryga halvmilen och åt kesella med vaniljpulver och hallon. På det en kopp Gröna Madame. Efter en ljuvlig natt med många timmars sömn och en härlig dag med strålande solsken och glada barn. Jag känner mig som en ny människa. Jag ska komma ihåg den här känslan. Min medicin mot trötthet och dåligt humör är bra kost och träning. Inga konstigheter. Precis så som jag vet att jag behöver. För att må bra. Så enkelt. Egentligen.

Vattenlek i Svensbyn

Vackert

Kvällsfika till nusprungna mamman

Imorgon besöker vi stranden med syster och familj. På kvällen vill jag umgås med min kära efter att barnen somnat. En film, te och godaste banankakan. Känns som en fin början på helgen. Lördag ska vi på dop och söndag spenderar vi i grannstanden med utomhusaktiviteter för barnen tillsammans med makens bror med familj och min syster med familj. En fin helg väntar och jag är lycklig i hjärtat över allt jag har nära.

Att inte vara i fas

Dagen idag kommer inte att gå till världshistorien som den bästa vill jag lova. Trots solsken och efterlängtad sommarkänsla ville inte humöret riktigt. Trött. Sliten. Tråkig känsla i kroppen. Känslan av att inte vara ett. Kropp och själ. Inte i fas. Jag har varit här förr. Kanske beror det på de kaosartade nätterna som varit. Kanske är det behovet av tillsammansledighet. Jag vet inte. Jag hoppas att det är snabbt övergående. Jag vet vad jag själv kan göra. Bra mat och träning. Så kickar endorfinerna igång och känslan inuti blir genast bättre. Så imorgon är det hemmagjorda färsbiffar med ugnsbakade potatis- och morotsklyftor och en löprunda som gäller. Min bästa medicin. Inget slarv utan rena fräscha smaker. Motion. Det gör mig lycklig.

Vara näranära

Många koppar te efter ännu en vaken natt

Denna onsdag har mestadels gått åt till att bära på magond bebis och svara storebror på frågan om varför vi inte kan gå till utomhuspoolen förrän pappan i huset kommer hem. Trots det har vi hunnit med en tur till djurparken och klappat marsvin, getter och grisar. Olle har informerat alla om att han själv snart ska få egna marsvin. Efter middagen fick lilla surrhumlan bada en stund innan poolen stängde.

I väntan på att Granparken ska öppna

Nu har bebisen somnat i min famn och jag har, hör och häpna kunnat lägga ner honom bredvid mig. Skönt för rygg och axlar.

Ska faktiskt lägga min snart. Den senaste veckan har barnen hostat illa hela nätterna så den här mamman har några timmars sömn att ta igen. Förhoppningsvis vaknar jag upp med en roligare känsla imorgon. Då ska vi spendera dagen med barnens farmor och min svärmor. Mera djur, lunch ute och marknad. Kan ju inte bli annat än en höjdare, inte sant :)

Kvällsfika och sedan godnatt

Så välkomnar vi juli

Så var första juli här. Månaden då vi får flytta in i efterlängtade huset. Jag blir alldeles studsig när jag tänker på det. Snart sitter vi där. Jag, min man och våra barn. I huset som vi så länge längtat efter. Det känns overkligt och helt fantastiskt.

Helgen som gått har spenderats inne till största del. Här uppe i norra Sverige har sommaren verkligen inte visat sig från sin bästa sida. Kyla, regn och blåst har hittills varit ledorden. Nu hoppas vi att ny månad innebär nytt väder också. Igår var vädret så risigt att vi knappt gick utanför dörren, med undantag för inhandling av lördagsgodis. Även jag köpte en påse och åt som om det inte fanns någon morgondag. Sedan bestämde jag mig för att nästa godispåse ska dröja. Får väl se hur det blir med den saken.

Finaste maken och Svante på midsommarafton

Det är det här som kallas fredagsmys!

Min fina pojke

Förra veckan gjorde jag min premiärtur i löpspåret. Ljuvligt. Och jag orkade så mycket mer än vad jag trodde. En rolig överraskning så nu vill jag bli av med förkylningen som intagit min kropp så att löpningen kan bli ett vardagligt inslag i mitt liv igen.