Jag får alltid en speciell känsla i kroppen på hösten. En känsla av lugn. Tillfredsställelse och njutning. Glädje. Och det är som att jag lägger in en stillsammare växel och stressar av så snart den krispiga höstluften gör sig påmind. Det är skönt. Stilla ro. Jag njuter av färgerna och tänker att jag vill spara den här känslan.
Dessutom mår jag väldigt bra just nu. Den sista semesterveckan vacklade jag lite i tro på mig själv och hittade mig ofta i situationer där jag jämförde mig själv med andra, alltid till andras fördel och min nackdel. Jag är glad att det var en kort svacka. Det är ju precis den där sidan av mig själv som jag har jobbat så hårt med och fortfarande får jobba med. Jag är glad när det ger resultat och de jobbiga stunderna med sviktande självkänsla blir kortare och mer sällsynta.
2 kommentarer:
Jättefin blogg du har!:) Jag känner igen mig och väldigt mycket som du skriver, då jag har samma problem med min självkänsla osv..
Ja, jag fastnade verkligen när jag på nåt vis på din blogg.. blir ofta så förvånad när jag läser din blogg och det känns som att det kunnat vara mina ord, både när det gäller sonen, hälsan och sjukdomen, ja livet. Jätte kul att läsa om någon som är så lik en själv:)
Skicka en kommentar