Uppdatering

Lillebror har just vaknar för dagen (natten)

Nöjd skoterkille (som ser ut som sin mamma när hon var liten)

Fint att hinna ägna sig bara åt Olle en liten stund

Så var sista dagen på föräldraledigheten för pappan i familjen här. Egentligen var tanken att han skulle vara ledig över sportlovet också men av olika anledningar blev det inte så. Det känns jättetråkigt och helt ärligt känner jag mig inte riktigt redo. Gissningsvis känns det svårare för att jag varit så inställd på längre tillsammansledighet. Det blir intressant att se hur dagarna blir iaf. Lillebror tycker om att vara vaken på natten och somnar i lagom tid tills storebror vaknar för dagen.

Nåja nog kommer det att gå bra. Jag känner mig bara snuvad på de där lediga dagarna tillsammans. Men en vecka går fort och jag hoppas att vi kan njuta tillsammans jag och mina fina barn.

Hur går det annars för oss då?
Jo det fungerar faktiskt bra i det stora hela. Storebror väljer gärna sin pappa framför mig i dagsläget. Mycket av min tid går ju åt till amning och vila då det finns möjlighet. Ante är mer tillgänglig till lek då såklart. Sen är det också lite svårt att lyssna på vad jag säger just nu också. Olle har lätt för att ignorera mig. Jag tänker att det nog är ganska jobbigt att bli storebror och att det visar sig på många olika sätt. Förhoppningsvis går det över snart för det är minst sagt irriterande att prata för döva öron.
Så snart vi fått lite ordning här hemma med amning som är mer regelbunden och när vi börjar lära oss Svantes sovmönster ska jag hitta på något roligt med Olle. Bara han och jag. Gå på bio kanske. Det skulle nog behövas lite mamma-och-storebror-tid.

Olle är väldigt fin med Svante. Noga med att han ska vara där vi är och vill hela tiden kolla så att han inte har vaknat och ligger själv utan att vi plockar upp honom. Svante har lite jobbigt med magen, framför allt på kvällarna. Han tycker som sagt om att vara vaken på nätterna och sover mer än gärna på dagarna. Han hade precis likadana tider i magen. Under dagarna var det så lugnt med sparkar men kring tio på kvällarna satte det igång ordentligt och fortsatte fram mot natten. Det är fränt att det häller i sig även när han har kommit ut (även om jag skulle föredra den motsatta varianten med vakna dagar och sovande nätter. Men jag är inte orolig, det kommer i sinom tid). Vi har världens finaste barn och jag vågar nästan inte tänka på hur lyckligt lottad jag är som får ha dessa pojkar i mitt liv. Fantastiska Olle och fantastiska Svante. Tack för att ni finns hos mig.