Att vara lycklig

Maj månad springer fram och jag med den. Bokstavligen. Jag försöker hinna med fyra springturer per vecka och hittills går det jättebra. Jag springer med lätta ben och glädje nu. Det är en frihet i att orka och känna sig stark. Jag känner mig fortfarande väldigt balanserad och i fas med livet. Det är som att jag äntligen är den jag vill vara från insidan och ut. Jag jobbar med mig själv varje dag och finner glädje i de små sakerna. Ibland tänker jag att min förmåga att lätt känna glädje kan ha att göra med min bakgrund med ätstörningar och dålig självkänsla. Att jag, efter allt arbete med livet och med mig själv vet att mycket handlar om att tänka rätt. För att känna genuin lycka tror jag att man måste tycka om sig själv och den situation man befinner sig i. Liksom vara ett med sitt liv. Och det är jag just nu.

Men, jag tror inte att lycka är något fast och fixt. Jag tror att man kan vara lycklig i en situation, med en annan människa, med sig själv, med sitt arbete, med sin fritid osv. Jag tror inte att någon människa är lycklig varje dag, hela dagen. Men att se sig själv, vårda livet och kroppen och välkomna kärlek, närhet och trygghet och inte vara rädd för att göra misstag gör det enklare att se något fint i varje dag. Jag tror att utveckling och livsglädje handlar om att våga göra fel och gå vidare och våga vara stolt när det bli rätt och känns bra. Inte skämmas för sin bakgrund och inte tro att man är det man gör. Veta sitt egenvärde och tro på sig själv och andra. Glädjas för sina medmänniskor och tro på att de gör detsamma för dig.

Enkla ord som inte alltid är lättast att efterleva. Men med dem i tanke och handling tror jag att det är lättare att känna glädje till livet och lycka i själen.