Fyra dagar sedan jag senast sprang och jag saknar det. Förkylning och inflammation i bihålorna gör mig trött och orkeslös. Men vad jag längtar efter uteluft i lungorna och pigga ben på bar asfalt. Det är en lycka i att springa. I att orka. I att verkligen längta efter att röra kroppen. Hoppas att jag blir frisk snart och kan återgå till träningen.
Imorgon är festligheter inplanerad och jag önskar att jag känner mig piggare imorgon än vad jag har gjort under veckan. Jag vill vuxenprata med finaste vänner och dansa till härlig musik. Hoppas hoppas...
En fin eftermiddag är till ända för underbara Olle. För oss vuxna fortsätter den en stund till. Familjedag med efterlängtad hamburgermiddag och teaterföreställning har varit uppskattad för såväl föräldrar som barn. Det är fint att kunna umgås och ge varandra tid. Ikväll njuter jag av en kopp thé och honungsmelon. Det känns bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar