Människor förvånar mig. Fortfarande. Trots att jag har umgåtts med människor i sådär 26 år så blir jag förvånad. Konstigt nog. Jag är en sådan som nästan alltid säger vad jag tycker och står för mina åsikter. Dock är jag noga med hur jag hanterar mina ord och vilka konflikter jag ger mig in i. Det får liksom inte ta mer energi än det ger. Men ibland är det så svårt att vara tyst. Att tänka att det inte är något att bry sig om eller lägga kraft på. Att (s)välja sina ord. Jag gillar inte att svälja mina ord. Jag gillar att låta mina ord höras, högt och ljudligt. Men ibland är det faktiskt bättre att hålla igen. Det har jag lärt mig. Många gånger om. Nu tror jag att jag äntligen har fattat grejen. Skönt för mig. Fast jag är bara noga med att välja mina ord när de gäller de arga orden. Glada, snälla och fina ord slösar jag med. Och jag håller inte alltid inne på arga ord, jag har bara blivit bättre på att hantera min tvärilska och avgöra när det är värt en konflikt och när det inte är det.
Nu tar jag jullov. Nu är jag ledig. Ikväll börjar en skön semester och herre gud vad jag ska njuta!
1 kommentar:
Tack! Vad glad jag blir :)
Vad härligt med jullov!
När har du nästa tenta?
Kram på er! :)
Skicka en kommentar