Jag funderar som bekant rätt mycket. På stora saker och på små saker. Något jag funderar lite extra på är min uppfattning om mig själv och hur den skiljer sig från hur jag uppfattas av andra. Något jag är övertygad om är att andra människor inte i närheten är lika kritiska till mig som jag själv är. Jag vet att alla fina jag har runtomkring mig ser mig för den jag är och tycker om mig för den jag är. Det underliga är att jag inte kan göra det själv.
Och fastän jag har jobbat med och lärt mig att i de flesta situationer hantera min självkritiska ådra verkar vissa delar sitta som berg. Framför allt handlar det om detta eviga yttre. Jag är dömande mot mig själv och har i perioder svårt att slappna av när det gäller mitt utseende. För tillfället är jag dock väldigt och ovanligt positivt inställd till mig själv. Jag undrar om jag är på väg mot acceptansen jag har strävat efter så länge. Jag hoppas det, men jag vet samtidigt att det kan vända tvärt.
Hur som helst önskar jag ofta att vi människor skulle få chansen att se oss själva med andras ögon. Särskilt en underbar vacker människa som i mina ögon är alldeles fantastisk med de finaste kvalitéerna som jag avundas henne. Särskilt denna människa önskar jag kunde se sig själv i någon annans ögon. I mina ögon.
8 kommentarer:
Du är en underbar människa som alltid är glad, trevlig, vänlig, lätt att prata med och du är jätte fin på alla sätt =) kram
Du skriver så fint.Dina funderingar är verkligen helt galet sanna!
Förstår att det är underbart,och skönt,när dom gör sig förstådda.Kan tänka mig att man ibland måste passa vad man säger :)
Vad skönt att Olle väntade tills han fyllde 1.Nog för att det är väl rätt så tidigt ändå?Då har dom mer "vett",jag menar,när dom är 10 månader så lär det ju bli många vurpor då balansen kankse inte är den bästa.Men vem vet,Norah kanske aldrig drar någon praktvurpa,om man får drömma? :)
Jag resonerar som dig.Visst längtar man efter att vara gravid igen och få en till bebis,men som det är nu ser vi också att Norah är runt 3 år innan vi skaffar ett syskon.Vi vill såklart ha hus innan och jag vill ha jobb.Så det är beroende på när det är fixat.Jag kan tycka det ska vara lättare om Norah kan göra sig förstådd och klara sig lite på egen hand den dagen man skaffar ett syskon.
Hoppas ni haft en fin dag.
Kramar
Jag fundera också väldigt mycket kring och om det du skriver. Det är svårt att se på sig själv objektivt om än det nog skulle vara nyttigt om man gjorde det ibland.
Tänk om man kunde få ta på någon annans glasögon bara för en stund. Se ur deras perspektiv och ta del av deras tankar..
: )
Du har ju huvvet på skaft, det är en sak som är säker.
Enkigt forskning ser vi ca 30% av oss själva och omgivningen se ca 70% av oss. Så vi ska lyssna när andra berättar hur de upplver oss. Och vi ska så klart spegla andra i vår tur.
Kram
Ja visst är det så, du har så rätt. Man tänker alldeles för mycket men att deleg andra vad man tycker är något man (jag, bland annat) måste träna på. Och att verkligen ta till sig det andra har att säga (iallafall om det är positivt..! ;)
Du då, har du berättat för den personen du beskriver så fint i de sista raderna vad Du tycker om henne?
Annars borde du verkligen göra det.
Hur är allt annars med dig och din fina familj?
Tänk om man kunde sluta jämföra sig med supermodeller och vara nöjd med den man är?Vissa dagar är såklart bättre,vissa sämre.Men varför klagar man när det finns dem som har det tusen gånger värre..Man är nästan lite ego vissa gånger.Men du har så rätt i dina ord!
Oj,mommo måste ha varit mäkta stolt :) Så sött!
Åh vad du är klok! Jag tycker att du är underbar!!!! Både sättet du är på och ditt utseende. Jag fick en liten tår i ögat när jag läste detta, älskar dig och hoppas att vi kommer att fortsätta vara svägerskor ;)
KRAM KARIN
Jag hoppas du förstår att du har en underbar, fin och fantastisk människa för det är du. Vi har inte kännt varandra länge men när jag ser på dig så ser jag en otrolig kvinna, mamma och vän! Du är öppen, snäll och positiv. En person som jag ser upp till så sträck på dig och var stolt över den du är!
Kramar från Alvas mamma
Skicka en kommentar