Klockan är nu exakt 22.28. Det är fredag kväll och vi ska lägga oss efter nyheterna som slutar typ nu. Vi är 24 och 26 år. Jepp. Jag talar sanning. Det blir såhär när åldern tar ut sin rätt. Ögonen börjar bli trötta där vid nio och jag säger, med knarrig röst -Älskling, sover du eller andas du bara högt genom näsan?
Ante svarar -Nää gumman, jag sover inte. Men om du är trött så kan vi lägga oss. Jag -Nää nog kan vi vara uppe en stund till, det är ju helg! ;)
Vad ska det bli av oss? Nåja jag skyller på den lilla blåögda som vaknar strax efter fem varje morgon. Älskade finbarn.
Lycka är en tidig fredagkväll med bebisandedräkt nära nära, lördagmorgon i ottan och gnistrande ögon som lyser av bus. Min lycka. Mitt liv.
1 kommentar:
Jag känner igen mig vääldigt mkt..
Dock är jag ju lite äldre än dig men inte så mycket ändå.
Jag är både morgon och kvälls trött, även ibland mitt på dagen en stund!
Tack för din insats i onsdags! Kram Ingela Be
Skicka en kommentar